FotoBlogg

Tack för denna gång Helsinki

Jag utanför Allas Sea Pool

Jag träffade flera trevliga, mysiga människor här två av dem Joni Frederiksen från Usa men man. Att språka sig fram på knagglig engelska gick hyfsat ändå. Människor som inte pratade engelska ja det fick bli att prata med händerna och på det glada skratt.

Nedan Sveaborgs kyrka

Den grårappade kyrkan är en av Helsingfors älsta helgedomar.Torn av gustavviansk stil bokstaven H symbol för Helsingfors.Gjordes på 1920-talet till följd av Finlands självständighet. Luthersk kyrka. Jag tände ljus för alla som har det svårt.

Bildkavalkad 

Står på Sveaborg och tittar på Helsinfors

 Hängd tvätt

Jag hade så skönt och intressant i Helsingfors. Här kan du se det. I had nice and interesting in Helsinki. Here you can see it. 

Sibeliusmonumentet i Sebeliusparken

Efter det tog jag färja Suomenlinna till Sveaborg. 

Mycket givande gå här på Sveaborg kommer mer bilder i nytt inlägg. 

Den övre sten som Gustav III lagt året saknas dock

Det att inte en badplats lyckas inte alltid. Istället fick jag träna min höjdnoja på svajande gångbro. Då tänker du nog jag är simkunnig men huh det spelar ingen roll. Jag kan säga att det var hur skönt som helst att ha fast mark under fötter igen. Men frånsett denna prövning. Så var det en solig vacker dag. Som jag satt en stund på en bänk och njöt av. 

Som jag älskar se ut över en vattenvy 👌

Tänk att få nalkas stillheten och lugnet under det att fåglar kvittrar. Att bara få stå med blicken utöver Råstasjön och förundras över hur färgnyanser fixas till. Jag kan känna fascination inför det jag ser och andäktighet inför skörheten i livets väv. Så jag stannar upp och tar del av naturens skådespel. Förundran över samband jag anar, men inte helt förstår. Förundran över det kretslopp i naturen som pågått långt innan det fanns några människor. För det var där allt startade. Jag tänker förvaltar vi det vi fått att vara i... 

Den litenhet jag kan erfara inför havshorisonten, soluppgångar, stjärnhimlen med mera. Jag tror det här finns en länk till förundran. Kanske är det först när vi närmar oss barnen som vi en bit mer kan uppleva denna förundran nära djupt i oss. "Tillåter oss vara små" Vara vuxen och ha barnasinnet kvar i balans.

Blev glatt överraskad i afton, jag var ut för att kolla efter en fågel. Tittade och tittade stod stilla länge till slut bestämde jag mig för att gå vidare. 

Efter en stund får jag se dem de blå och vita vilken glädjekick efter missflyt med fågel varpå en vacker solnedgång. 

En riktigt fin afton 👌

Idag såg jag en söt ätande Ekorre 

När jag tog min promenad 

Brunnsviken

Det är i början av mars. Vinden jag var ute och promenerade i. Den var faktiskt kall i det av ansiktet som inte var dolt av halsduk, en sådan där typiskt vår vinter dag som kan möta i början av mars. Men jag knatade vidare. För att möta mer utav våren. Hej, hör jag en röst säga. Jag tittade upp från marken där jag såg snödroppar. Nämen hej säger jag. Det är en av alla hundägare, jag brukar stöta på när jag är ute och går. Hon frågar har du möjligtvis sett en röd handske någonstans? Ja tänk det har jag. Och förklarar var och att den hänger på en gren. Och tackar och går vidare.

Isen ligger kvar på Brunnsviken, några åker långfärdsskridskor. Jag funderade är isen stark nog? Under det att löven virvlar upp på marken. Jag stannar upp och njuter hejdlöst. Det är i början av våren. De vårblommor jag hittills sett är snö droppar, som jag redan nämnt, vår gäck och vit julros. Men jag vet att inom kort är allt i en sprakande vår omkring mig, av grönska och blommor i sin färgrika mångfald. Men just nu tar jag in den lilla våren som begynt så sakta att tina upp både natur och människor. Och börjar ge grönska och knoppar i träden.

Snö droppar

Hassel

Jag har ju glömt jag har en blogg. Kan ju bero på att jag egentligen inte är direkt någon bloggare. Men i morse fick jag ett meddelande som gjorde mig saligt lycklig, när jag får läsa en väns glädje i det som händer i min vardag. Tänk att det jag läste mitt i en morgonpromenad, ger mig inspiration att jag här delar en höstig outfit för er. Alltså alla dessa höstens färger så barnsligt lycklig jag blir! Så lycklig! Jag drog på mig min favorittröja och kände mig som hösten själv! Och när jag kom hem, efter ha druckit en kopp kaffe så sa jag till mig själv skriv nått om din lycka över hösten.   

Brittsommar

Oktober jag famnar dig

Du färgsprakande höst

Lövens färger virvlar runt mina ben

I ännu grön mark

Solen sipprar fram genom nakna grenar

Din klara luft är en frisk dos

Efter värmande skön sommar 

Ha en fin tisdag !

Idag är detta års första vårdag. Tossdan i mass då äts av en del massipantååta, en hyllning till Småland i bristen på "r" i dialekten   

Det är likadant varje år känner jag en stor längtan till våren. Det är en längtan att naturen skall sprudla av färgers nyanser. Jag förundras över fåglars dans och sång mm. Längtan efter att vår sol ska värma i skogar, dalar och vattendrag och andra platser. Jag gläds över naturens förmåga att sprida denna glädje en gratis glädje. Ingen kan i min omgivning där jag bor ana att våren är på väg när det ligger härlig snö som lyser upp på marken. Men allteftersom våren portioneras  ut liksom. Jag är tacksam för att få uppleva en vår till i livet. Det är inte alla förunnade. Idag när jag var ut efter att ha vridit om nyckeln i min dörr och försäkrat mig om att det är låst. Tar trapporna ner och utanför min port möts jag av fallande snö mot ansiktet och ändå vet jag våren kommen det gör den alltid. Luften ger mig nytt syre av friskhet. Jag kommer till Hagaparken ännu en gång, och på några grenar ser jag våren, trädknoppar och undrar ska de klara snön som faller ner? Tänk det tror jag. Jag tror att om ett tag så är där spröda gröna blad. När vårsolen värmt och vinkar vintern farväl. Vad händer inom dig i vårens tid? Frågan får landa inom dig att tänka till. Jag gläds över varje årstid, men våren väcker naturens liv till ett skådespel vilket jag njuter. 

Välkommen våren!

2018-03-01

Vinter i Orsa 2017 

Vinterglädje 2018

Jag gillar vinter riktig vinter! Så vill dela litet vinterminne med dig som läser. I år har vi haft lite mer vinter där jag bor. Jag tillhör dem som tycker att på vintern ska det vara vinter. Vintern blir så mycket vackrare och speciellt när solen skiner, då glittrar snön så fint. Jag minns när jag var liten när snön kom kunde jag gå ut och sätta mig pladask i den bara för att få vara så nära snön som möjligt. Känna på den och smaka på den. Låta mitt ansikte falla i den mjuka snön för att låta kinderna känna kyla eller värme. Jag minns ett träd där jag tyckte om att vara med en gren nära snön satt jag och dingla med fötterna och snön yrde.

Ibland när det inte snöade kunde jag på kvällen önska låt det snöa i morgon också. Och om det gjorde det dagen därpå så sprang jag ut för att plocka de dalande flingorna på tungan.

På den tiden hade jag en brev vän en flicka i ett varmt land. Jag skrev om vintern till henne som hon aldrig kunde se eller uppleva. En gång skrev hon jag kan riktigt se hur lycklig du är. Jag svarade henne så roligt att jag kan glädja dig med mina vinter intryck. Hon gav mig solglimtar från ett varmare klimat och jag som också älskar ljuset, värmen njöt av det hon delade med sig.

Återgår till mina upplevelser av vinter.  Några vattendrag där jag bor har frusit till is. Just i dagarna när jag skriver känns vinden kall men långt ifrån vargavinter. Och idag snöar det den 26/2 2018 stora flingor yr runt. Hos oss är det sportlovsvecka för dem i skola. Och de barn som inte kommer iväg till fjällen som jag önskar dem denna snölycka.

Jag minns att det var -30 en dag när jag var liten jag åkte skidor och frödde mina fingrar. ( Förfrusna fingrar). Det gör att det inte behöver bli så höga minus grader där jag bor utan att mina fingrar tappar känseln. Men det håller mig inte från att vara ute en härlig vinterdag. Snart lämnar vintern vårt landskap, träden börjar återigen blomma. Sjöar och hav är inte längre frusna utan porlar härligt, våren är här. Jag är född på våren kanske är det därför jag gläds extra åt vårens vackra tid. Efter den kommer kanske dagarna när vi har en sol högt upp på himlen, sommaren med den ljuvligheten vi har som möter oss då.

Men vad vore alla fina årstider på sina olika sätt utan dess skapare som jag vill tacka för varje dag Livet ger mig. 

Som jag njöt fotad av en vän

Så underbart att åka motorbåt

18 grader på Gräddö

Fick åka båt en dag från Vretaviken ut på Östersjön med den vita                                                          båten med blåa ränder längst fram.

Några bildminnen från Umeå;s nejder och Segersjö;s nejder

Näckrosen är vacker 

Mot Arlanda

Solnedgång Umeå flygplats 

Rickleån Robertsfors 

Det här var kul att köra några varv

Strandvägen Umeå 

Ön "Umeå" 

Holmsund 

Umeå hamn

Älgryggfilé gott hos vänner Dalkarså

Jag i Legdåviken 

Legdåviken Sikeå 

Jag i pool med vänner i Sikeå 

Skanssundet 

Södertälje 

Gubbar är mums

Jag i Sandviksbadet 

Skönt

Sandviksbadet som mynnar ut i Östersjön

Nu är en vacker tid juni månad

Att lyckas fånga en Hackspett kan vara svårt så jag är så glad för att jag lyckades.

Hör vinden
Ser knoppar brista,
precis som Livet gör ibland
Känner känseln i fötterna från gruset
Doften från Mälaren
Tar ett äpple ur min ficka smakar ljuvligt
Solen gassar mig i pannan
En trut stör mina tankar,
när jag ser läskburken ingen orkat plocka upp.
Slänger den i närmsta papperskorg och
ser bänken för vila.
En sten så len plockas upp,
då vinden leken i mitt hår.

 (Bara skriver… 2013.06.11

Nu kommer snart sommaren med vattenstänk och barfota dagar
Vårens port har öppnat i flera nyansers grader
Trädens utslagna knoppar till blad
Och gäss mamman med sin barn på rad
Jag tittar mot solen och tänker det är skönt
När blommor blommar och gräset är grönt

2017-05-22

Click on the image becomes larger. And you see also a short text.

Frukt och grönt i Medelhavsklimat. Edvard Andersons växhus, Bergius Botanic Garden. Gustafsborgsvägen, Stockholm

Click on the image becomes larger. And you see also a short text.

Fyllde en vattenflaska, ett äpple ur fruktskålen, tankade batteriet till systemkameran, tog mobilen och cykelnyckeln, låste dörren och gav mig ner till husets cykelförråd. Så bar det iväg ut att hitta Tussilago. Kom till en naturskola så lämpligt för mig som gillar natur     efter det bar det av mot Ulriksdals Slottskapell ivrigt fortsatt letande efter Tussilago. När jag varit i denna slottsmiljö bestämmer jag mig för att vända åter. På väg därifrån hittar jag en bäck utmed Fasangårdsvägen jag har cyklat halva vägen så perfekt för en paus med äpplet. När jag satt mig i skogsdungen och blir fullständigt lyrisk av blicken mot den lilla bäcken och småfåglar intill. Jag gillar så detta att bara sitta och lyssna, även på det jag hör men inte ser. Detta ljuva som en del inte hinner lyssna till p.g.a andra levnadsvillkor. Jag skrattar till när jag kommer att tänka på det med Tussilago. Så jag reser mig och cyklar vidare. Och stannar till vid Ulriksdals café, vid Överjärva gårdsväg. Och köper en efterlängtad kopp kaffe och små pratar med en okänd pappa som är pappaledig och hans femåriga dotter och skojar lite med hans dotter 1,1/5 år. Mamman jobbar. Pappan och jag små pratar om det med barn. Femåringen tar över efter en stund när hennes glass tagit slut, och säger jag vill också prata med tjejen, jag alltså. Så jag bestämmer att prata lite med henne också. Hon pratar på i någon slags fantasi bara att hänga med in i hennes fantasi. Så kommer jag på hennes fantasi handlar om Lotta på Bråkmakargatan, så jag frågar är jag Tant Berg i Lotta på Bråkmakargatan. Ja säger hon och så pratar hon vidare. Jag pratar lite till med pappan. Mamman till barnen ringer så de åker och hämtar henne. Jag tar en påtår kaffe och tänker att jag hittar nog inga Tussilago. Så jag beslutar mig för att cykla hem. Men så äntligen vid Kolonnvägen hittar jag Tussilago. Vårens start känns perfekt. När jag kom hem blev det gott med kycklingsallad. A bicyckel tour 2017-03-27 

  Click on the image becomes larger. And you see also a short text.

 En härlig tid ute nu. Idag tog jag en promenad till Råstasjön och Lötsjön och njut av sol och vårglädje. Positiva tankar leder till positiva saker. 

Click on the image becomes larger. And you see also a short text.

One day in Sigtuna, Stockholm and lake Mälaren.

Click on the image becomes larger. 

And you see also a short text.Vilket väder det var idag nu känner jag att våren är på gång. Efter kaffe på min balkong, gick ut på en promenad kom till gata som hette Vasavägen, hittade en bänk där jag satte mig och njöt av solen, den här gatan och platsen har jag aldrig sett i de omgivningar jag tar promenader i. När det kommer nått sånt där nytt i vardagen tänk vad det blir till glädje i ens inre. Fågelkvitter från blåmesar och en trast som pickar glatt och sprätter bort löv. Blundar och njuter när jag öppnar ögon och tittar efter trasten igen, så ser jag årets första vårkrokusar. Jag reser mig och går vidare och kommer till Gustafsvägen också en gata jag aldrig varit på. Ser ett och ett annat läckert hus, helt plötsligt är jag på en gata som heter Charlottenburgsvägen. Det är härligt varmt när jag ser ett hus med balkonger som påminner mig om ett hus i Wien. Som jag såg en dag vid en mellanlandning där, efter att ha varit i Nairobi och Mombasa, Kenya. Just det den dagen i Wien glömmer jag aldrig jag åkte omkring hela dagen till olika platser. Fick se mycket och var in i byggnader mm. När jag kommer åter till flygplatsen börja en tjej och jag prata med varann hon väntade också på flyg mot Arlanda. Jag berättar lite om dagen i Wien alla fantastiska intryck och hon berättar lite om sin dag. Så säger jag innan vi skall gå till Gaten, tänk en stad där man kan åka omkring gratis på spårvagnarna. Det gillade jag verkligen.Tjejen skrattar till och säger du missade biljettautomaterna inne på vagnen. Ett gott minne jag skrattar åt i efterhand. När jag gått förbi huset med balkonger på Charlottenburgsv. och stegat mig uppför en backe vad ser jag Blue Hills på håll. Det här blir för kort promenad så jag vänder på väg tillbaka på Charlottenburgsv. ser jag en backe utan namn den tar jag jag gillar att se nytt. Kommer mot ett gammalt hus med vackra snickerier stannar och beundrar. Därför kom jag in på igenkännande Östervägen som jag fortsätter på tills den delar sig med Sjövägen och Tottvägen. Jag väljer Tottvägen för den har jag aldrig gått som leder mig till Vintervägen som jag gått på mer än en gång, kommer till Ekenbergsvägen som tar mig över Frösundaleden  till en park intill Solna centrum tar mig upp på dess kulle och blickar ut över Solna centrum går till busstationen, där tar jag bussen hem. Nu är jag hungrig, då äpplet blev glömt på köksbordet. Vilken härlig dag! Så härlig att jag vill dela med mig av den genom några enkla bilder. 

Walking around in Solna, Stockholm

2017-03-02

Idag när jag var ute och gick tog jag en paus vid en bänk och tittade ut över Isbladsviken när jag sitter där kommer jag på att jag har ett äpple i jackfickan sätter tänderna i det så gott. Känns som en belöning när man gått en stund. Ser en paddlare, det får mig att komma ihåg ett minne Tant Agnes i backen, underbara goa lilla tant. Efter pulkåkning kalla vinterdagar på hennes väg ner till en plan del innanför storvägen. Åkte jag och andra barn mer än en gång. Och alla gånger bjöds det på kall mjölk och nybakta bullar. Tant Agnes var en späd liten tant gjorde inte mycket väsen ifrån sig och med ett stort hjärta för barn. Tant Agnes bullar tyckte man bara om de gav mer aptit. ”Åts inte bara en”. Och de smakade ypperligt. En gång dröjde jag mig kvar hos tant Agnes efter att övriga barn gått. Jag älskade att höra berättelser och det kunde tant Agnes göra. Hon berättade ur sitt Liv. Och jag lyssnade ivrigt. Innan jag skulle gå så frågade tant Agnes vill du äta lunch med mig? Och vem kan tacka nej till plättar, hallonsylt o glass. Nej, tant Agnes plättar sa man inte nej till. De var allt för goda! Tant Agnes är död sedan många år. Kanske har du någon som betyder något för dig? Det är ingen fråga för svar. Den frågan hoppas jag landar i ditt hjärta. "Var rädd om dina relationer, de kan få sina värden" 

Today when I was out walking, I took a break at a bench and looked out over Isbladsviken when I sit where I come that I have an apple in his pocket puts teeth in it so good. Feels like a reward when you passed a moment. Looks a kayaker, it makes me remember a thing Aunt Agnes on the slopes, wonderful goa little lady. After tobogganing cold winter days on her way down to a flat part inside the big road. I went and the other children more than once. And all the times we were treated to cold milk and freshly baked buns. Aunt Agnes was a tender little lady did not make much noise aside, and with a big heart for children. Aunt Agnes buns thought only if they gave more appetizing. "Was eaten not just one." And they tasted excellent. Once did I stay with Aunt Agnes after other children gone. I loved to hear stories and it could do Aunt Agnes. She told of her life. And I listened eagerly. Before I would go so asked Aunt Agnes would you like to have lunch with me? And who can say no to the pancakes, raspberry jam o ice cream. No, Aunt Agnes said platelets do not say no to. They were too good! Aunt Agnes is dead for many years. Perhaps you have someone who means something to you? There is no question in response. The question I hope lands in your heart. "Take care of your relationships, they can get their values"

Click on the image becomes larger. And you see also a short text.

En vår tur genom två uddar, en härlig dag med frisk luft fågelsång och vårtecken. På medeltiden var Blockhusudden en ö och helt omsluten av Östersjöns vatten. Sundet mellan dagens Blockhusudden och Södra Djurgården gick ungefär där Thielska galleriet har sin parkeringsplats. På grund av den postglaciala landhöjningen blev holmen till en udde. Udden eller ön hade alltid stor strategisk betydelse. På dess högsta punkt, Eolskulle, fanns redan på vikingatiden en vårdkase som stod i förbindelse med bland annat vårdkasarna på Kungshatt, Brunkeberg och Björkö. Under Gustav Vasas tid låg här ett blockhus till försvar av Stockholms inlopp. På "Utdrag af Charta år 1791" över Kungliga Djurgården kallas platsen Blåkhusudden. Vid uddens sydsida fanns tullstationen Stora sjötullen från 1600-talet till 1881 är ett område med historiska byggnader vid Ryssviken på Djurgården i Stockholm. Här ligger Prins Eugens Waldemarsudde som är ett konstmuseum i statens ägo. Egendomen Waldemarsudde omfattar 70 000 kvadratmeter och är på tre sidor omgiven av vatten. Huvudbyggnaden och konstgalleriet uppfördes 1905 respektive 1913 efter ritningar av Ferdinand Boberg och Prins Eugen. På udden finns även den världsunika Waldemarsuddes oljekvarn från 1780-talet.

One of our tour through two pillows, a lovely day with fresh air and birdsong sign of spring In the Middle Ages Blockhusudden an island completely surrounded by the Baltic Sea. Strait between today Blockhusudden and South Djurgården went about where Thiel Gallery has its parking space. Because of the post-glacial uplift became the island to a promontory. The cape or island always had great strategic importance. At its highest point, Eolskulle, was already in the Viking Age a beacon that were connected with among other beacons on Kungshatt, Brunkeberg and Björkö. During Gustav Vasa was here a blockhouse defense of the inlet to Stockholm. On "Excerpt of the Carta in 1791" the Royal Djurgården called the place Blåkhusudden. At the south side of the headland was duty station Large dock dues from the 1600s to 1881 is an area of historic buildings at Ryssviken on Djurgården in Stockholm. Here is Prince Eugen Waldemarsudde is an art museum in the state ownership. The property Waldemarsudde covers 70,000 square meters and is on three sides surrounded by water. The main building and the art gallery was built in 1905 and 1913 and designed by Ferdinand Boberg and Prince Eugene. On the cape is also the world unique Waldemarsuddes oil mill from the 1780s.