2017-03-02

Idag när jag var ute och gick tog jag en paus vid en bänk och tittade ut över Isbladsviken när jag sitter där kommer jag på att jag har ett äpple i jackfickan sätter tänderna i det så gott. Känns som en belöning när man gått en stund. Ser en paddlare, det får mig att komma ihåg ett minne Tant Agnes i backen, underbara goa lilla tant. Efter pulkåkning kalla vinterdagar på hennes väg ner till en plan del innanför storvägen. Åkte jag och andra barn mer än en gång. Och alla gånger bjöds det på kall mjölk och nybakta bullar. Tant Agnes var en späd liten tant gjorde inte mycket väsen ifrån sig och med ett stort hjärta för barn. Tant Agnes bullar tyckte man bara om de gav mer aptit. ”Åts inte bara en”. Och de smakade ypperligt. En gång dröjde jag mig kvar hos tant Agnes efter att övriga barn gått. Jag älskade att höra berättelser och det kunde tant Agnes göra. Hon berättade ur sitt Liv. Och jag lyssnade ivrigt. Innan jag skulle gå så frågade tant Agnes vill du äta lunch med mig? Och vem kan tacka nej till plättar, hallonsylt o glass. Nej, tant Agnes plättar sa man inte nej till. De var allt för goda! Tant Agnes är död sedan många år. Kanske har du någon som betyder något för dig? Det är ingen fråga för svar. Den frågan hoppas jag landar i ditt hjärta. "Var rädd om dina relationer, de kan få sina värden" 

Today when I was out walking, I took a break at a bench and looked out over Isbladsviken when I sit where I come that I have an apple in his pocket puts teeth in it so good. Feels like a reward when you passed a moment. Looks a kayaker, it makes me remember a thing Aunt Agnes on the slopes, wonderful goa little lady. After tobogganing cold winter days on her way down to a flat part inside the big road. I went and the other children more than once. And all the times we were treated to cold milk and freshly baked buns. Aunt Agnes was a tender little lady did not make much noise aside, and with a big heart for children. Aunt Agnes buns thought only if they gave more appetizing. "Was eaten not just one." And they tasted excellent. Once did I stay with Aunt Agnes after other children gone. I loved to hear stories and it could do Aunt Agnes. She told of her life. And I listened eagerly. Before I would go so asked Aunt Agnes would you like to have lunch with me? And who can say no to the pancakes, raspberry jam o ice cream. No, Aunt Agnes said platelets do not say no to. They were too good! Aunt Agnes is dead for many years. Perhaps you have someone who means something to you? There is no question in response. The question I hope lands in your heart. "Take care of your relationships, they can get their values"